Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 pÄ Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid Ärsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning pÄ totalt och eget kapital. Syftet var att jÀmföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nÀmnda avkastningarna under de fem senaste Ären, samt att upptÀcka udda trendavvikelser av olika slag i jÀmförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hÀmta data frÄn Ärsredovisningar och sammanstÀlla och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjÀlp av samma program illustrera informationen pÄ linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste Ären pÄ ett sÀtt som gjorde det möjlig att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem Är men Catena har haft högst snittlig avkastning pÄ totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning pÄ eget kapital under de fem senaste Ären (20,7%)..

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan Är 2007 har Skatteverket bedrivit djupgÄende utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat pÄ en sÀrskild vinstandel som utgÄr till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den sÀrskilda vinstandelen benÀmns carried interest och har skapat stor debatt pÄ riskkapitalomrÄdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Syftet med denna uppsats Àr att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har nÄgon pÄverkan pÄ deras företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital.Uppsatsen har anvÀnt sig av en kvantitativ ansats dÀr regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mÀta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags vÀrde. Ett företag finansierat med skulder blir pÄ grund av skattereduktioner högre vÀrderat Àn ett obelÄnat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsÀttningsgrad och P/BV till skillnad frÄn de amerikanska dÀr det inte förekommer ett samband. BÄde de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsÀttningsgraden och avkastning pÄ eget kapital, samt ett samband mellan företagsvÀrde och avkastning pÄ eget kapital. .

Denna uppsats Àr en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte Àr att försöka klargöra hur företaget SRK gÄr tillvÀga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen pÄ investerat kapital kan förÀndras med en Àndrad kapitalstruktur. Fallstudien bestÄr av en metodtriangulering dÀr en intervju genomfördes med företagets VD samt att Ärsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frÄgestÀllning och för att kunna besvara frÄgestÀllningen togs en teoretisk grund fram dÀr element som företagsvÀrdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belÄningsgrad Àr nödvÀndig om SRK vill öka avkastningen pÄ eget kapital.

ErsĂ€ttningar och sĂ„ kallade incitamentsprogram till verkstĂ€llande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremĂ„l för en offentlig debatt. Åsikterna om behĂ„llningen av incitamentsprogram gĂ„r isĂ€r. Ett argument som ofta anvĂ€nds pĂ„ bolagsstĂ€mmor för att fĂ„ aktieĂ€gare att godkĂ€nna bonusprogram Ă€r att dessa i slutĂ€ndan kommer att gynna dem genom att de fĂ„r en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det dĂ„ i att bolag som lockar med bonusprogram fĂ„r sina anstĂ€llda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bĂ€ttre Ă€n konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sĂ„dana program och respektive bolagskategoris vĂ€rdeutveckling utifrĂ„n specifika nyckeltal ser ut för att dĂ€rigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bĂ€ttre vĂ€rdeutveckling Ă€n företag som inte har det.Med vĂ€rdeutveckling avses omsĂ€ttningstillvĂ€xt och avkastning pĂ„ eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrĂ„n ett positivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och ett analytiskt perspektiv.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka huruvida nyintroduktioner generar en överavkastning i förhÄllande till OMXSPI pÄ svenska handelsplatser under en börsuppgÄng och en börsnedgÄng för olika tidsintervall och branscher. Studien har undersökt nyintroduktioner genomförda under tidsperioden Q1 2004 till Q2 2009. Syftet har för avsikt att utmynna i huruvida nyintroduktioner vid svenska handelsplatser Àr effektiva och om investerare kunnat utnyttja eventuella ineffektiviteter som investeringsstrategier.Undersökningen Àr en eventstudie baserad pÄ en kvantitativ metod dÀr korrigerade historiska aktiekurser har inhÀmtats och berÀkningar har genomförts med hjÀlp av tvÄ metoder, den genomsnittliga abnormala avkastningen och den genomsnittliga abnormala avkastningen för en buy-and-hold strategi, för att sÀkerstÀlla en hög validitet i studien.Slutsatsen pÄvisar att investerare som investerat i nyintroduktioner pÄ AktieTorget under börsuppgÄngen hade kunnat utnyttja den nÄgot lÀgre grad av effektivitet utifrÄn en buy-andhold strategi pÄ tre mÄnader och erhÄllit en genomsnittlig signifikant överavkastning gentemot OMXSPI pÄ 32,6 procent. En investerare som valt att investerare i nyintroduktioner utifrÄn en buy-and-hold period pÄ tre mÄnader pÄ Alternativa Aktiemarknaden under börsnedgÄngen hade i genomsnitt erhÄllit en signifikant överavkastning pÄ 11,8 procent. För den investeraren som inte tagit hÀnsyn till nÀr introduktionen genomförts och investerat i nyintroduktioner pÄ AktieTorget utifrÄn en buy-and-hold period pÄ en mÄnad hade i genomsnitt erhÄllit en signifikant överavkastning pÄ 18,2 procent..

Bakgrund: Redovisningsinformation Àr en informationskÀlla för frÀmst aktieÀgare och lÄngivare. Investerare anvÀnder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och dÀrigenom prissÀtta aktier i syfte att uppnÄ lönsamma, lÄngsiktiga placeringar pÄ aktiemarknaden. Kan en investerare fÄ hjÀlp av företagens redovisning för att öka vÀrdet pÄ sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan rÀntabilitet pÄ eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgrÀnsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras pÄ företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen AffÀrsvÀrldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvÀrderas med hjÀlp av regressionsanalys. För varje Är utförs regressioner för att faststÀlla förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.

Forskning hÀvdar att endast ett fÄtal av styrelseledamöterna förstÄr vilka beslut som Àr vÀrdeskapande för företaget. En av orsakerna Àr oförmÄgan att rekrytera rÀtt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser Àr en möjlig lösning pÄ problemet. Diversifieringen kan ske utifrÄn olika demografiska faktorer som pÄ en aggregerad nivÄ ska medföra att processen frÄn beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla Àr en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet Àr att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansÀttning utifrÄn existerande forskning. Studien begrÀnsar sig till svenska bolag pÄ OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vÄr modell visar vÄr analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmÄga att generera avkastning pÄ eget kapital.

Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka och försöka sÀkerstÀlla ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vÄrt syfte har linjÀra regressioner med 5 % signifikansnivÄ utförts, dÀr nollhypotes lyder att det inte finns ett linjÀrt samband, medan mothypotesen lyder tvÀrtom. Regressionsanalys har genomförts med hjÀlp av en databas, som vi skapade sjÀlva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansÄg vi det vara rimligt att anvÀnda oss av portföljvalsteorin, samt att titta pÄ olika typer av risk som en investerare utsÀtts för nÀr den placerar sitt kapital i vÀrdepapper. Vi gÄr igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-vÀrde och CAPM.

Det har pÄ senare tid uppstÄtt en diskussion angÄende det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gÀller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat pÄ vilket inkomstslag carried interest Àr hÀnförligt till samt vem som Àr skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest Àr en prestationsbaserad ersÀttning och dÀrför ska beskattas som en tjÀnsteinkomst.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

AffÀrsÀnglar Àr inget nytt fenomen pÄ dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affÀrsÀnglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affÀrsÀnglar fÄtt en mer framtrÀdande roll i vÄrt alltmer komplexa samhÀlle, vilket tyder pÄ att politiker och företagare har fÄtt en större förstÄelse för affÀrsÀnglarnas betydelse för företagstillvÀxt och företagsutveckling. AffÀrsÀnglarnas verksamhet Àr emellertid fortfarande relativt outforskat. AffÀrsÀnglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande.

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag vÀljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen Àr framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela vÀrlden. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.